....

jag kan inte sätta ord

på det som inte går att förklara

jag har betong i min hals

för jag lärde mig för länge sen

att man kan inte säga allt


Jag fick inte gråta,skrika eller viska

men nu när hemligheten inte längre är vår

slåss jag med mig själv för att våga

avslöja det som aldrig fick bli sagt


men jag orkar inte fly

från något somm alltid följer efter

som alltid hinner ikapp.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0